Dubbel-Nisse, Nils Gustaf Nilsson

föddes den 15 september 1923.
och växte upp på Igeldammsgatan 10.
I kungsholms församling i Stockholm.
 

Arbetspartners, anställda och delägare. Pappa var god till över 10 miljoner innan han dog, kvar till mig och min bror Daniel fanns en pensionsförsäkring på 10.00 kr vi fick dela på.

Vid 6 års ålder hade han filmvisning för sina kamrater på skoj efter skoldagens slut. Han tog 2 öre i entré. Redan då hade han näsa för att tjäna pengar.

 

Sedan levde alla andra sina lyckliga dagar med eller utan skam?! Mamma Maja jobbade på dagarna som städerka och hans mostrar tog hand om honom........Pappa Gustaf jobbade som vaktmästare på Bonniers bokförlag. 

Direktör & Källar mästare blev han.....& han levde upp till sin roll. ända in i slutet på karolinska så svarade han i telefonen på avdelningen "Nils Nilsson avd 3" för att sedan vidarebefodra samtalet till Kalle. Där hamnade han efter ett självmordsförsök pga han hade förlorat allt från Lorry, Hus, Hästar, Bil, och även frun som  hade en god näsa för rika män och status. Inga pengar - ingen fru.

Alla skodde sig på honom, från kronofogdemyndigheten till sammarbetspartners, anställda och delägare. Pappa var god till över 10 miljoner innan han dog, kvar till mig och min bror Daniel fanns en pensionsförsäkring på 10.00 kr vi fick dela på.

Sedan levde alla andra sina lyckliga dagar med eller utan skam?! Vem vet?

Smärtan sitter så hårt blev ett sår som aldrig kommer läka.

 

 

 

Anders Hjelm  Annelie NilssonSkönlitterära författarsällskapet Stockholm Nord.

den 25 november kl 12:30 · Sollentuna ·

 

Var hos Skönlitterära författarsällskapet och lyssnade på när
Annelie Nilsson berättade om sin bok om sin pappa Dubbel-Nisse
och Lorry.
Väldigt intressant och kul.

https://mitti.se/noje/succen-slutade-tragedi/

Fantastisk Bok Anneli !! En tidsresa med en mängd ideal som din far den fantastiske & underbare "entreprenören" satte i rullning under det tidiga 50-talet, där idealen fick sig en tanke till det nytänkande indistruella samhället och framåt, mycket bra dokumentär skildring av en svunnen tid. !! Hälsar Krister Lundmark

Äntligen, det kommer bli en nostalgitripp! Lorry hade en stor betydelsefull del av min ungdom. 2 - 3 besök i veckan ledde till ett VIP kort.. Tack
Annelie för att du väcker minnen till liv med din bok 

 

Fantastisk Bok Anneli !! En tidsresa med en mängd ideal som din far den fantastiske & underbare "entreprenören" satte i rullning under det tidiga 50-talet, där idealen fick sig en tanke till det nytänkande indistruella samhället och framåt, mycket bra dokumentär skildring av en svunnen tid. !! Hälsar Krister Lundmark

Äntligen, det kommer bli en nostalgitripp! Lorry hade en stor betydelsefull del av min ungdom. 2 - 3 besök i veckan ledde till ett VIP kort.. Tack
Annelie för att du väcker minnen till liv med din bok

Du hade skottat bort snön. Förmodligen, då det skulle vara så typiskt dig.

Källare mästare blev han. Dubbel-nisse Nils Nilsson,
en av Stockholms största Nöjes pappor. 

Han levde upp till sin roll.) Ända in i slutet på ”psyk” Karolinska Sjukhuset.
När det ringde, så småsprang pappa fram och svarade i patienternas gemensamma telefon. 

”Nils Nilsson avdelning 3”
För att sedan vidare befordra samtalet till den som söktes.

 Där hamnade han efter ett misslyckat självmordsförsök då han hade förlorat allt.
Lorry, hus, landställe, båt, hästar och naturligtvis frun. 

Hon hade god näsa för rika män och hög status. Inga pengar ingen fru.  Då hon vid detta tillfälle var ute och roade sig med en ny man, miljonär av högsta rang och högsta ålder.  Om hon lyckades fälla honom, så var han ett kap.
Ju äldre, desto bättre. Då tillföll förhoppningsvis ett arv, ganska så snart henne tillhanda.
Som hon kunde sno från hans barn. Kärlek, nej det hade hon inte mycket till övers för.
Männen som fastnade i hennes klor, Snärjdes med taggtråd och bojor.
Med kvinnlig list och ett beräknande sinne, lindade honom runt sitt lillfinger, 
Och på ringfingret två bevis.    

 När pappa inte hade en krona kvar, och sagan började närma sig sitt slut,
då han mådde som sämst, fanns hon inte längre vid hans sida.
Hon tog helt sonika pappas Mercedes och for iväg på roligare uppdrag.
Lämnade inte ens mat och Cigarrer åt honom.

 Pappas första fru Ulla, vars föräldrar betydde mycket för honom genom livet.
Bodde ute på Tyresö.
En kväll knackade det på dörren.  Det var pappa som stod utanför.
Elisabet, som jag skriver om i ett annat kapitel i boken, var där den kvällen.

 Nisse var nedstämd, sa inte så mycket.  Han var kvar en timme, inte längre.
Dagen efter fick dom beskedet att han avslutat sitt liv.
Det var som att han kom för att ta farväl, berättar Elisabet för mig.
Som om han ville se sina före detta svärföräldrar, en sista gång.

– Jag vet inte, men det kan ha varit så.

 Min dåvarande pojkvän, pappan till mina döttrar. Hasse Elfstrand, hade varit ute två dagar innan, med just cigarrer, mat mm och för att se hur det stod till med honom.
– vad gör du om dagarna? sitter du och dricker?
Då han hade sett en nästan urdrucken Gin flaska, ståendes i köket.

”Nej, nej jag får inte ner en droppe”. svarade pappa, med bestämd ton.

 Hasse hade en av alla sina idéer, som han framförde till pappa.
Att pappa skulle rycka upp sig, det fanns en framtid.
I ett försök att locka pappa till att åka runt i Sverige och turnera. ”SM i roulett”

– det kommer att slå stort!

 Men, nej det tändes inte ens en liten glöd i pappas ögon, bara tomhet och ångest. 
”Alla sviker mig, nu så även min fru”.
Pappa lät Hasse läsa ett avskeds brev han fått av sin fru, tidigare under veckan.
Hur kan man begära ut skilsmässa från en man i det tillstånd pappa befann sig i?

 Det finns ingenting kvar längre, jag har förlorat allt. Var dom sista orden,
Hasse lämnade pappa med, där ute i sommarstugan.
Efter flera försök att få honom följa med hem till Täby, till mig och hans barnbarn.
Hasse hade en olust känsla i kroppen, att det här inte kommer sluta väl.

Då pappa hade frågat flera gånger, vilket sätt att ta livet av sig och lyckas?
Som var det bästa. Två dagar senare var pappa inte vid livet längre.

 Sent en natt den 20 november 1986, när den otrogna frun kom tillbaka hem,
Tillsammans med sin nya älskare. Hittade dom pappa på verandan.
– Men Nisse varför står du här? utbrast hon. Hennes avskeds brev låg nedanför.

tt brev som släckte den sista lågan som fanns kvar. 
Kanske? 
kunde den ha hållits vid liv, utav en stark och ödmjuk kvinna vid hans sida.
Den här kyliga och elaka individ hade inte sett pappa, bara pengar och ett liv i lyx, där hon kunde leva som ekonomiskt oberoende.  

Som avslutning lät hon på gravstenen, skriva ”MIN älskade Nils” 

 Sedan gick hon sin väg och vände oss alla ryggen.
Till ett nytt liv, som om ingenting hade hänt. 

Så som på bilden på björken såg det nog ut, den natten då du tog ditt beslut. Frågan är om? 
Du hade skottat bort snön.  Förmodligen, då det skulle vara så typiskt dig. 
Du hade Klätt dig varmt så du inte skulle frysa, utifall du skulle få vänta länge
Tills hon kom och hittade dig.
Du befann dig ensam på Tyresö och avslutade ditt liv genom att hänga dig i björken.
Jag som liten lekte i.
Undrar hur dina tankar for igenom din hjärna, din själ ditt inre. 
Att du vågade.

 Jag skulle aldrig ens våga sätta mig på verandan den 20 november, 
Utav rädsla för att du ska ge mig ett tecken. Även om det är en av mina högsta önskningar.
Om det vore så enkelt skulle du väl ha flyttat om mina tavlor hemma i min lägenhet?
Det har du inte gjort.  ”hm synd”.  För jag vill ju tro på ett liv efter detta.

Det skulle få döden att bli mera okey på något sätt.

 Vila i frid pappa så ses vi snart, om 50 år eller så.
För jag hoppas att allt inte bara tar slut, då det tar slut,
Då livet tar slut.

PAPPA VARFÖR?

 

Den björken bär sorg med sig, den björken är mörk och trist.

Liksom hösten då grenarna är tomma från löv.

Spretar som armar. Grå och obehagliga.

 

Den björken får mig att tänka på, den kalla kyrkogården du finns på.

När jag ser en björk, tänker jag på dig.

 

Jag kommer ihåg hur din röst var, hur du såg ut när du gick.

 

Dina gester och tonfall när du pratade i telefonen.

Hur du skrev.

 

Jag kommer ihåg hur du såg ut när du drack din öl. Ditt sätt att tugga på när du åt.  

Hur du alltid tog fram en cigarr och en tidning efter maten.

Du sköt talriken framför dig på bordet, läste och löste ditt korsord.

 

Jag kommer ihåg dina snarkningar som gjorde att mamma sov i bäddsoffan.

På ditt hemma kontor!

 

Var det bara därför?!

 

Jag kommer ihåg, när du försökte bli arg på mig, men inte lyckades.  ”Du var alltid så snäll” Ja för snäll”. Tyckte mamma.

Jag valde alltid dig!   

Mamma hatade mig för det.

 

Jag kommer ihåg när hon flyttade, jag trodde då att jag skulle få ha min pappa för mig själv!

Vi kunde fiska och ha det lugnt och skönt.  Så blev det inte. ”Tyckte jag inte om”.

Du skulle ju ta hand om mig.

 

Inte ens en vecka gick, så kom den nya kvinnan in i bilden. Hon såg inte dig,

Hon såg dina pengar.

Du ville bevisa för mamma, att även du kunde skaffa en ny. 

Du var så rädd för ensamheten.

 

Du hade ju mig, varför tog du inte hand om mig? Jag valde ju dig. 

Men mot mig vart du istället elak.  Du tog mammas roll. 

Den nya kvinnan såg till att du blev sådan.

Gjorde så ont i mig.

 

Jag fick alltid höra, hur bra hennes dotter klädde sig, hur mogen hon var.

 

Att jag skulle titta på henne och uppföra mig därefter.